Mattegrafen

Magneter och magnetiska material

En magnet drar till sig järn, nickel och kobolt – men inte alla metaller. Håll en magnet mot en järnspik och den hoppar fast utan att du rör den. Håll samma magnet mot en bit koppartråd, en guldring eller en aluminiumburk, och ingenting händer. Bland vanliga metaller är det bara tre som svarar på magnetens kraft på det här sättet, och järn möter du oftast: i spikar, skruvar, gem och burklock.

Varje magnet har två poler, en nordpol och en sydpol. Vänder du två magneter så att olika poler möts, dras de mot varandra med en kraft du känner tydligt i handen. Vänder du i stället samma pol mot samma pol – nord mot nord eller syd mot syd – skjuter magneterna ifrån varandra, och ju närmare du för dem, desto starkare känns motståndet. Regeln gäller alltid: olika poler dras till varandra, lika poler stöter bort varandra.

Det kan du använda för att sortera material. Blanda järnspån med sand, eller lägg skruvar bland pärlor och knappar, och dra en magnet genom hela högen – bara järnet följer med, resten ligger kvar. I stor skala gör samma princip att en återvinningsanläggning kan lyfta järnskrot ur ett berg av blandat avfall med en enda stor magnet på en kran, utan att någon behöver sortera för hand.

Magneter finns i mängder av vardagssaker utan att du tänker på det. Kylskåpsmagneten håller fast lappen på dörren, snäpplåset i en väska stängs med ett tyst magnetiskt klick, och högtalaren i din mobil har en liten magnet som hjälper till att få ett tunt membran att skaka fram och tillbaka och ge ljud. I alla dessa fall styr samma enkla regel: nord och syd dras till varandra, och magneten bryr sig bara om järn, nickel och kobolt – allt annat lämnar den i fred.

Det här lär du dig

  • Avgöra vilka material som dras till en magnet
  • Beskriva vad nordpol och sydpol är
  • Beskriva att lika poler stöter bort varandra och att olika poler dras till varandra
  • Använda en magnet för att sortera magnetiska material från andra material

Begrepp att kunna

magnet
Ett föremål som drar till sig järn, nickel och kobolt. En magnet har alltid en nordpol och en sydpol.
nordpol
Den ena änden av en magnet. En nordpol stöter bort en annan nordpol men dras till en sydpol.
sydpol
Den andra änden av en magnet. En sydpol stöter bort en annan sydpol men dras till en nordpol.
magnetiskt material
Ett material som dras till en magnet, till exempel järn, nickel och kobolt.

Vanliga svårigheter

Tror att alla metaller dras till magneter

Många barn testar en magnet mot en aluminiumburk eller ett guldsmycke och blir förvånade när ingenting händer. Bara järn, nickel och kobolt dras till en magnet. Koppar, guld, silver och aluminium är metaller men är inte magnetiska, så de dras inte till magneten, inte ens till en stark kylskåps- eller leksaksmagnet.

Glömmer vilken regel som gäller för poler

Det är lätt att blanda ihop när magneter drar och när de stöter bort. Minns regeln genom att testa själv: samma pol mot samma pol ger alltid motstånd, olika pol mot olika pol ger alltid attraktion. Att vrida en magnet ett halvt varv byter alltså resultatet helt.

Tror att magneten måste röra föremålet för att dra i det

En magnet drar i järn även innan de rör varandra, och kraften går igenom ett tunt lager papper, plast eller till och med ett bord. Ju närmare magneten kommer, desto starkare känns draget, men kontakt krävs inte för att kraften ska verka.

I verkligheten

En magnetisk knivhållare sitter uppsatt på väggen i köket

Stålbladet i kniven innehåller järn och dras till magnetremsan, medan ett skaft av trä eller plast inte påverkas alls. Därför fastnar bara bladet och kniven hänger kvar med skaftet utåt.

Ett magnetiskt snäpplås stänger en jacka eller en necessär utan knapp eller dragkedja

En liten magnet i tyget drar till sig en järnbricka på andra sidan öppningen, så plagget stängs med ett klick så fort kanterna kommer nära varandra. Drar du isär tygbitarna med tillräcklig kraft bryts attraktionen och låset öppnas.

Tips

  • Märk dina magneters poler med en röd prick för nord och en blå för syd innan du experimenterar, annars är det lätt att tappa bort vilken sida som är vilken när du testar flera magneter samtidigt.
  • Samla tio föremål hemma, till exempel ett mynt, ett gem, aluminiumfolie, en nyckel och en sked, och sortera dem i två högar genom att testa varje föremål med en magnet. Du bygger snabbt upp en egen känsla för vad som är magnetiskt.
  • Håll en magnet stilla och för sakta en annan mot den, först med samma pol och sedan med motsatt pol, så känner du skillnaden mellan att stötas bort och dras till i handen, inte bara läser om den.

Testa dig själv

1. Vilka tre metaller dras starkt till en magnet?

Järn, nickel och kobolt. Det är de metaller som är starkt magnetiska. Järn är den du möter oftast, i till exempel spikar och gem, medan koppar, aluminium, guld och silver inte dras till magneter alls.

2. Du för ihop två magneter och känner att de stöter bort varandra i stället för att dras samman. Vad säger det om hur du håller dem?

Du håller lika poler mot varandra – antingen två nordpoler eller två sydpoler. Vrider du en av magneterna ett halvt varv möts i stället en nordpol och en sydpol, och magneterna dras ihop.

3. Vad händer om du håller en stark magnet nära en bit koppartråd?

Ingenting märkbart händer. Koppar är inte ett magnetiskt material, så magneten drar inte i tråden. Bland vanliga metaller är det bara järn, nickel och kobolt som dras till en magnet.

Ur kursplanen

  • Fysik åk 1–3 · Material och ämnen

    Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas.

Källa: Skolverket, centralt innehåll.

Fler ämnen: Fysik åk 1–3