Väder: vindar, moln och nederbörd

Fysik åk 4–6

Väder är det som händer i luften varje dag: om det är soligt, molnigt, blåsigt eller om det regnar. Allt väder styrs av solen. Solen värmer marken och vattnet, men inte lika mycket överallt, och det är den skillnaden i värme som sätter igång allt annat.

Varm luft är lättare än lika mycket kall luft, så den stiger uppåt. Där den varma luften lämnar sin plats sjunker lufttrycket, och man säger att det blir lågtryck. På ett annat ställe, där luften är kall och tung, blir det i stället högtryck. Luft rör sig alltid från högtryck mot lågtryck för att jämna ut skillnaden, och den rörelsen är det vi kallar vind. Ju större skillnaden i tryck är, desto hårdare blåser det.

Solen gör också att vatten i hav och sjöar långsamt försvinner upp i luften som vattenånga, en gas du inte kan se. Högt upp i luften är det kallt, och där förvandlas vattenångan tillbaka till flytande vatten, till otroligt många små vattendroppar. Alla dessa droppar tillsammans är det vi ser som ett moln. När dropparna i molnet blir för tunga för att sväva kvar faller de ner som regn. Är det kallt nog i molnet bildas i stället iskristaller, som faller som snö.

För att kunna säga vad för väder det blir använder meteorologer flera olika instrument. En termometer mäter temperaturen, en barometer mäter lufttrycket, och en vindmätare visar hur hårt det blåser och en vindflöjel från vilket håll. Sjunker trycket på barometern är det ofta ett tecken på att regn och mer vind är på väg, medan stigande tryck brukar betyda att det blir klarare och lugnare väder.

Det här lär du dig

Förklara att solens ojämna uppvärmning sätter igång vind och väder
Beskriva varför vind blåser från högtryck mot lågtryck
Beskriva vattnets kretslopp och hur moln och nederbörd bildas
Namnge instrument som används för att mäta och förutse väder

Begrepp att kunna

Vind: Luft som rör sig från ett ställe med högtryck till ett ställe med lågtryck. Större tryckskillnad betyder att det blåser hårdare.
Högtryck: Ett område där lufttrycket är högre än runt omkring. Luften sjunker sakta nedåt där, och det ger ofta lugnt och klart väder.
Lågtryck: Ett område där lufttrycket är lägre än runt omkring. Luften stiger uppåt där, och det ger ofta moln, vind och nederbörd.
Vattnets kretslopp: Vattnet går runt i en evig cirkel: det förångas från hav och sjöar, bildar moln högt upp och faller sedan ner igen som regn eller snö.
Nederbörd: Vatten som faller från molnen ner mot marken, till exempel som regn, snö eller hagel.

Vanliga svårigheter

Tror att vinden blåser från lågtryck mot högtryck

Det är tvärtom. I ett högtryck trycker luften hårdare än i ett lågtryck, ungefär som luften inne i en uppblåst ballong trycker hårdare än luften utanför. Luften knuffas därför från högtrycket mot lågtrycket, aldrig åt andra hållet, så att skillnaden i tryck jämnas ut.

Tror att moln är synlig vattenånga

Vattenånga är en gas som är helt osynlig, precis som luften omkring dig. Ett moln består i stället av miljoner mycket små vattendroppar som har bildats när vattenångan blivit kall och förvandlats tillbaka till flytande vatten. Det är dropparna, inte ångan, som syns som ett moln.

Tror att det alltid blåser hårt vid högtryck

Högtryck brukar faktiskt ge lugnt och stilla väder, eftersom luften inom ett högtryck har ganska lika tryck överallt. Det blåser som hårdast där skillnaden i tryck mellan ett högtryck och ett lågtryck är stor, ofta runt ett kraftigt lågtryck.

I verkligheten

Vid en strand känns det ofta friskt och blåsigt från havet mitt på dagen, men lugnare och med vind från land på kvällen

Dagtid värms sanden mycket snabbare än havet, så varm luft stiger över stranden och kallare luft från havet strömmar in och tar dess plats. På kvällen svalnar sanden snabbare än havet, och vinden vänder.

En barometer hemma visar att lufttrycket sjunker under eftermiddagen

Ett fallande tryck är ofta ett tecken på att ett lågtryck är på väg in, vilket brukar betyda mer moln, vind och chans för regn de närmaste timmarna. Stiger trycket i stället brukar det bli klarare och lugnare.

Tips

För en enkel väderdagbok i två veckor: anteckna varje dag temperatur, om det är soligt eller molnigt och om det blåser. Efter en tid ser du själv hur vädret ofta hänger ihop flera dagar i rad.
Låna eller köp en billig barometer och häng upp den hemma. Kolla den varje morgon och kväll, och se om fallande tryck verkligen brukar följas av mer moln och vind nästa dag.
Rita vattnets kretslopp som en cirkel på ett papper: hav, pil upp till moln, pil ner som regn, pil tillbaka till havet genom en älv. Säg högt för dig själv vad som händer vid varje pil.

Testa dig själv

1. Varför blåser det vind, och varför blåser det hårdare en dag med stor tryckskillnad än en dag med liten tryckskillnad?

Vind är luft som rör sig från ett högtryck mot ett lågtryck för att jämna ut skillnaden i tryck. Ju större skillnaden i tryck är mellan de två områdena, desto hårdare knuffas luften mot lågtrycket, och desto hårdare blåser det.

2. Beskriv vattnets kretslopp i egna ord, från att vattnet lämnar havet till att det kommer tillbaka dit.

Solen värmer havet så att vatten förångas och blir till osynlig vattenånga som stiger upp i luften. Högt upp är luften kall, så ångan blir till små vattendroppar som bildar moln. När dropparna, eller iskristallerna om det är kallt, blir tillräckligt tunga faller de ner som regn eller snö, rinner genom bäckar och älvar, och hamnar till slut tillbaka i havet.

3. Ett moln ser mörkt och tungt ut på himlen. Vad säger det om vad molnet är gjort av?

Ett mörkt och tungt moln är tjockt och innehåller väldigt många vattendroppar tätt packade, vilket gör att mindre solljus kommer igenom. Ju fler och tätare droppar, desto större är också chansen att de snart blir tunga nog att falla ner som regn.

Ur kursplanen

Fysik åk 4–6 · Fysiken i naturen och samhället
Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.

Källa: Skolverket, centralt innehåll.

Fler ämnen: Fysik åk 4–6