Labbrapport och variabler

En labbrapport är berättelsen om ett försök, skriven så att någon annan kan förstå exakt vad du gjorde och varför. Den följer en bestämd ordning: syfte, hypotes, material, metod, resultat och diskussion. Den ordningen finns inte för att krångla till det, utan för att göra det lätt för en läsare att följa din tankegång och själv kontrollera vad du kommit fram till. Syftet är en eller två meningar om vad du vill undersöka, till exempel hur fjäderns förlängning beror på massan som hänger i den.

Material är en lista på allt du använder, och metoden beskriver steg för steg hur du gick till väga. Metoden ska vara så detaljerad att en klasskamrat kan göra om precis samma försök utifrån din text, utan att behöva fråga dig om något. "Vi hängde vikter på en fjäder och mätte" säger för lite; skriv istället vilken fjäder, vilka vikter, hur du mätte förlängningen och hur många gånger du upprepade varje mätning.

Ett försök bygger på tre typer av variabler. Den oberoende variabeln är det du själv väljer att ändra, till exempel massan som hänger i fjädern. Den beroende variabeln är det du mäter som resultat, till exempel hur mycket fjädern sträcks ut. Kontrollerade variabler är allt annat som skulle kunna påverka utfallet men som du håller konstant, som samma fjäder och samma rumstemperatur i alla försök. Ändrar du fler än en variabel åt gången vet du aldrig vilken av dem som faktiskt orsakade förändringen.

I resultatdelen redovisar du mätdata och beräknade värden, ofta i en tabell eller ett diagram, utan att tolka dem. Diskussionen är där tolkningen hör hemma: stämde resultaten med det du förväntade dig, vad kan ha påverkat dem, och vad skulle du göra annorlunda nästa gång. Att hålla fakta och tolkning isär gör rapporten tydligare både för läsaren och för dig själv när du senare ska dra en slutsats.

Det här lär du dig

Skriva ett syfte som tydligt säger vad försöket ska undersöka
Beskriva material och metod så noggrant att försöket kan upprepas
Identifiera oberoende, beroende och kontrollerade variabler i ett försök
Skilja mellan att redovisa resultat och att tolka dem i diskussionen

Begrepp att kunna

syfte: En kort beskrivning av vad försöket ska undersöka, ofta formulerad som en fråga eller ett kort påstående om sambandet som testas.
metod: En steg-för-steg-beskrivning av hur försöket genomfördes, så detaljerad att någon annan kan följa den och få jämförbara resultat.
oberoende variabel: Det du själv väljer att ändra i försöket, till exempel massan som hänger i en fjäder eller temperaturen på vattnet.
beroende variabel: Det du mäter som svar på förändringen i den oberoende variabeln, till exempel fjäderns förlängning eller tiden det tar att lösa upp ett ämne.
kontrollerad variabel: Något som skulle kunna påverka resultatet men som hålls konstant i alla försök, för att effekten av den oberoende variabeln ska gå att isolera.

Vanliga svårigheter

Skriver en metod som är för vag för att upprepas

"Vi värmde vattnet och mätte" säger inget om starttemperatur, uppvärmningstid, behållare eller hur många gånger försöket gjordes. En annan elev som följer en sådan metod kan få helt andra resultat utan att veta varför. Metoden ska innehålla precis de detaljer som krävs för att göra om försöket på samma sätt.

Blandar ihop oberoende och beroende variabel

Den oberoende variabeln är den du bestämmer värdet på i förväg, medan den beroende variabeln är den vars värde du först får veta genom att mäta. Ett sätt att komma ihåg skillnaden: den beroende variabeln beror på den oberoende, aldrig tvärtom. Byter du längden på en pendel är periodtiden beroende, inte längden.

Låter resultat och diskussion smälta ihop

Att skriva "värdena ökade, vilket visar att sambandet stämmer" i resultatdelen blandar ihop fakta med tolkning. Resultatdelen ska bara innehålla vad som faktiskt mättes och räknades fram, medan diskussionen är platsen för att förklara vad mätningarna betyder och om de stödjer det du förväntade dig.

I verkligheten

En elev undersöker hur lutningen på en ramp påverkar hur långt en leksaksbil rullar efter rampens slut

Lutningen är den oberoende variabeln eftersom eleven själv ställer in den, rullsträckan är den beroende variabeln som mäts, och bilens massa samt rampens yta måste hållas konstanta för att resultaten ska gå att jämföra mellan försöken.

En telefontillverkare testar hur skärmens ljusstyrka påverkar batteritiden

Ljusstyrkan är den oberoende variabeln som testas vid flera inställda nivåer, batteritiden är den beroende variabeln som mäts, och appar, nätverksanslutning och temperatur måste hållas lika för att resultatet ska gå att lita på.

Tips

Innan du börjar försöket, skriv ner vilken variabel du ändrar, vilken du mäter och vilka du håller konstanta. Det gör det tydligt vad försöket egentligen undersöker.
Skriv metoden så att en klasskamrat som inte var med kan följa den steg för steg och göra om precis samma försök utan att behöva fråga dig något.
Håll resultatdelen till mätvärden, tabeller och diagram och spara all tolkning, alla jämförelser och alla slutsatser till diskussionen.

Testa dig själv

1. En elev ändrar lutningen på en ramp och mäter hur långt en leksaksbil rullar efter rampens slut. Vilken är den oberoende variabeln, vilken är den beroende, och vilken är en kontrollerad variabel?

Lutningen på rampen är den oberoende variabeln eftersom eleven själv väljer den. Rullsträckan är den beroende variabeln som mäts som resultat. En kontrollerad variabel kan vara bilens massa eller rampens yta, som måste vara samma i varje försök för att resultaten ska gå att jämföra.

2. Varför måste du hålla alla variabler utom en konstanta i ett försök?

Om du ändrar flera saker samtidigt, till exempel både rampens lutning och bilens massa, kan du inte veta vilken av förändringarna som orsakade skillnaden i resultat. Genom att hålla allt annat konstant och bara ändra en variabel i taget kan du dra en säker slutsats om just den variabelns effekt.

3. Vad händer om din metod bara säger "vi värmde vattnet och mätte temperaturen" utan fler detaljer?

En annan elev som försöker göra om försöket vet då inte hur länge vattnet värmdes, vilken starttemperatur det hade eller vilken behållare som användes, och kan få helt andra resultat utan att det syns varför. En otydlig metod gör att ingen, inte heller du själv senare, kan lita på att försöket går att upprepa.

Ur kursplanen

Fysik åk 4–6 · Systematiska undersökningar och granskning av information
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
Fysik åk 7–9 · Systematiska undersökningar och granskning av information
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
Fysik nivå 1a1 · Fysiken i omvärlden
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
Fysik nivå 1a2 · Fysikens arbetsmetoder
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
Fysik nivå 1b · Fysikens arbetsmetoder
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
Fysik nivå 2 · Fysikens arbetsmetoder
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar, samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
Fysik – fördjupning · Fysikens arbetsmetoder
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, beräkningar, matematisk modellering och redovisning med olika uttrycksformer. Värdering av metod och resultat, analys av felkällor och beräkning av mätfel.

Källa: Skolverket, centralt innehåll.

Bygger på

Mätinstrument och avläsning

Leder vidare till

Hypotes och testbarhet

Träna vidare – gratis

Det här ämnet har inga egna träningsuppgifter än. De här närliggande ämnena har lösta exempel och uppgifter som anpassar sig efter dig: