Fysik nivå 1a1

• Acceleration

  Acceleration är hastighetsändring per tidsenhet, inte hastigheten själv. Lär dig formeln a = Δv/t, omvandla km/h till m/s och undvik vanliga räknefel.

• Allmänna gaslagen

  Allmänna gaslagen kopplar tryck, volym och temperatur för en instängd gas: p₁·V₁/T₁ = p₂·V₂/T₂. Lär dig räkna rätt med kelvin och samma enheter.

• Arbete (W = F·s)

  Arbete är kraft gånger sträcka i kraftens riktning: W = F·s, mätt i joule. Lär dig varför att bara hålla emot inte räknas som arbete.

• Boyles lag (p·V = konstant)

  Boyles lag: p₁·V₁ = p₂·V₂ vid konstant temperatur – tryck och volym är omvänt proportionella. Lär dig räkna rätt och undvik att vända kvoten.

• Densitet

  Densitet är massa delat med volym, ρ = m/V. Lär dig varför det är densiteten, inte vikten, som avgör om något flyter eller sjunker.

• Effekt

  Effekt är energi per tidsenhet, P = E/t, mätt i watt. Lär dig skilja effekt från energi och räkna rätt med joule och sekunder.

• Elastisk energi

  Elastisk energi lagras i en fjäder: E = k·x²/2. Lär dig varför energin växer med kvadraten på hoptryckningen, inte rakt proportionellt.

• Elektrisk effekt (P = U·I)

  Elektrisk effekt är P = U·I, spänning gånger ström i watt. Lär dig skilja den från Ohms lag och omvandla milliampere till ampere.

• Energiförbrukning och kWh

  Energiförbrukning i kWh: E = P·t. Lär dig räkna elkostnad rätt med öre till kronor, minuter till timmar och kWh till MJ.

• Enhetsomvandlingar (km/h och m/s)

  Lär dig omvandla km/h till m/s och tvärtom med faktorn 3,6, och se hur samma princip fungerar för energienheter som kWh och joule.

• Fermiproblem och uppskattningar

  Lär dig uppskatta årsförbrukning av el eller vatten genom att bryta ner problemet i effekt eller flöde gånger tid per dygn gånger dygn per år.

• Flytkraft och Arkimedes princip

  Lär dig beräkna flytkraft med F = ρ·V·g, där ρ är vätskans densitet och inte föremålets, och förstå vad som avgör om något flyter eller sjunker.

• Joulevärme

  Lär dig räkna ut joulevärme med formeln E = R·I²·t och förstå varför dubbel ström ger fyra gånger så mycket värme i en resistans.

• Kinetisk energi

  Lär dig beräkna rörelseenergi med formeln Ek = m·v²/2 och förstå varför dubbel fart ger fyra gånger så mycket rörelseenergi.

• Kraftmoment och hävarm

  Lär dig beräkna vridmoment med M = F·l och varför hävarmen är det vinkelräta avståndet från vridpunkten till kraftens verkningslinje.

• Lägesenergi

  Lär dig beräkna lägesenergi med formeln Ep = m·g·h, och hur du undviker att blanda ihop den med formeln för rörelseenergi.

• Krafter på lutande plan

  Lär dig beräkna tyngdkraftens komposant längs ett lutande plan med formeln F = m·g·sin α, och undvik de vanligaste räknefelen.

• Medelhastighet

  Lär dig beräkna medelhastighet med formeln v = s/t och varför den inte är samma som genomsnittet av flera olika hastigheter.

• Newtons andra lag (F = m·a)

  Lär dig använda Newtons andra lag F = m·a för att räkna ut kraft, massa eller acceleration, och undvik de vanligaste räknefelen.

• Ohms lag

  Lär dig använda Ohms lag I = U/R för att räkna ut strömmen, och varför batteriet ger en bestämd spänning medan strömmen beror på resistansen.

• Rörelsemängd och impuls

  Rörelsemängd och impuls: F = m·Δv/Δt. Kort stopptid ger stor kraft — det är därför krockkuddar och trampoliner skyddar mot skador.

• Sammansatta krafter

  Sammansatta krafter längs en linje: F_res = F₁ − F₂ − F₃. Räkna framåt som plus och bakåt som minus, addera aldrig alla krafter rakt av.

• Serie- och parallellkoppling

  Serie: samma ström, resistanserna adderas (R = R₁ + R₂). Parallell: samma spänning, 1/R = 1/R₁ + 1/R₂. Lär dig när du använder vilken.

• Tryck

  Tryck är kraft per area: p = F/A, mätt i pascal. En mindre yta ger mycket högre tryck — glöm inte att kvadrera areaomvandlingen.

• Tyngdkraft

  Tyngdkraft: F = m·g. Massan är densamma överallt, men tyngdkraften beror på platsen — på månen är g bara 1,62 N/kg mot jordens 9,82 N/kg.

• Värmemängd och specifik värmekapacitet

  Värmemängd: E = c·m·ΔT. Vatten (c = 4,18 kJ/(kg·K)) kräver mer energi per kilogram än aluminium (0,900 kJ/(kg·K)) — därför blir en kastrull varm snabbt.

• Verkningsgrad

  Verkningsgrad: η = E_nyttig / E_tillförd, alltid under 100 %. Resten av energin blir oftast värme du inte kan använda, den försvinner inte.

Andra nivåer: Fysik åk 7–9 · Fysik nivå 1a2 · Fysik nivå 1b · Fysik nivå 2