Säkerhet i labbet

Ett fysiklabb är roligt att jobba i, men flera av verktygen kan skada dig om du slarvar. Grundregeln är enkel: läs instruktionen innan du börjar, och fråga läraren om något är oklart. Instruktionerna är inte till för att krångla till det, utan en samlad erfarenhet av vad som kan gå fel och hur du undviker det. Skyddsglasögon, handskar eller förkläde ska sättas på innan försöket börjar, inte efter att något redan hänt.

Elektriska försök i skolan använder oftast batterier på några volt, vilket är tryggt att hantera. Men så fort du kopplar in ett nätanslutet spänningsaggregat eller arbetar nära vägguttag gäller andra regler: torra händer, inga metallsmycken, och aldrig röra skalade ledningar eller öppna kopplingar utan att strömmen är bruten. Om en apparat luktar konstigt eller låter annorlunda, stäng av den genast och säg till läraren.

Värme skadar snabbt och ofta utan förvarning. En bägare som precis stått över en brännare ser exakt likadan ut som en kall bägare, men kan ge en allvarlig brännskada på en sekund. Använd alltid en tång för att hantera varmt glas, håll löst hår och lösa ärmar undan från lågan, och låt varma föremål svalna innan du rör dem med bara händer.

Laser och strålkällor kräver extra respekt eftersom skadan ofta inte känns direkt. En laserpekare kan skada ögat permanent om strålen träffar det rakt in, så rikta den aldrig mot ansikten och bär laserskyddsglasögon för rätt våglängd när instruktionen säger det. Strålkällor hanteras med de tre skydden tid, avstånd och skärmning: håll exponeringen kort, avståndet stort och ett tjockt material mellan dig och källan, och tvätta alltid händerna efteråt.

Om en olycka trots allt händer är det viktigaste att agera snabbt och lugnt. Stäng av strömmen eller värmekällan, säg till en vuxen direkt, och ta reda på var ögondusch, brandsläckare och första hjälpen finns innan du behöver dem. Att veta det i förväg sparar värdefulla sekunder när det verkligen gäller.

Det här lär du dig

Följa säkerhetsinstruktioner och använda rätt skyddsutrustning vid laborationer
Hantera elektriska försök säkert, från batteri till nätanslutet spänningsaggregat
Skydda dig mot brännskador vid arbete med värmekällor och varma föremål
Använda rätt avstånd, skärmning och skyddsglasögon vid arbete med laser och strålkällor

Begrepp att kunna

klenspänning: Spänning på högst 50 V växelspänning eller 120 V likspänning, till exempel från skolbatterier, som normalt inte ger farliga strömstötar i torr miljö. Spänningen i vägguttaget, 230 V, räknas däremot som lågspänning och är livsfarlig.
laserklass: En märkning som visar hur farlig en laser är, från klass 1, som är ofarlig vid normal användning, upp till klass 4, som kan skada ögon och hud även genom reflexer. Däremellan finns bland annat klass 2, 3R och 3B.
strålskydd: De tre sätten att minska exponering för strålning: kort tid nära källan, långt avstånd till den, och skärmning med ett material som absorberar strålningen.
personlig skyddsutrustning: Utrustning som skyddar dig direkt, som skyddsglasögon, handskar eller förkläde, och som ska sitta på plats innan ett farligt moment börjar.

Vanliga svårigheter

Tror att låg spänning alltid är helt riskfri

Ett batteri på några volt ger ingen farlig strömstöt, men kortsluter du det kan ledningarna bli så varma att du bränner dig. Ett spänningsaggregat ger ut låg spänning men är självt kopplat till vägguttagets 230 V. Därför ska sladd och hölje vara hela, och apparaten får aldrig öppnas.

Tar på varmt glas för att det ser kallt ut

Glas och metall ser likadana ut varma som kalla, ända tills de blir så heta att de glöder. En bägare som nyss stått över en låga kan ge en allvarlig brännskada även om den ser precis likadan ut som innan den värmdes. Använd alltid en tång tills du vet säkert att föremålet svalnat.

Struntar i skyddsglasögon vid en svag laser

Hur stark en laser ser ut säger lite om hur farlig den är. Ögat uppfattar vissa färger som svagare än andra, och en del lasrar sänder också ut osynligt infrarött ljus. Det är laserns effekt, som laserklassen anger, som avgör risken, och en tillräckligt stark laser kan skada näthinnan permanent på en bråkdel av en sekund. Skyddsglasögon ska bäras varje gång instruktionen säger det, oavsett hur stark lasern verkar vara.

I verkligheten

En röntgenavdelning på ett sjukhus skyddar personalen med blyförkläden och genom att stå bakom en skärm medan bilden tas

Detta är strålskydd i praktiken: blyet skärmar av strålningen, avståndet till patienten minskar exponeringen ytterligare, och personalen är bara exponerad under den korta stund bilden faktiskt tas.

En svetsare fäller ner en svetsskärm med mörkt filter innan hen tänder ljusbågen

Ljusbågen sänder ut starkt ljus och ultraviolett strålning. UV-strålningen kan ge svetsblänk, en skada på hornhinnan som börjar göra ont först flera timmar senare, och det starka ljuset kan skada näthinnan. Skyddet sätts på innan arbetet börjar, aldrig efter att ljuset redan syns.

Tips

Sätt på skyddsglasögon, handskar eller förkläde innan försöket börjar, inte efter att något redan hänt.
Hantera allt nyss uppvärmt glas och metall med en tång, aldrig med bara händer, även om det ser kallt ut.
Ta reda på var ögondusch, brandsläckare och första hjälpen finns innan du börjar, så att du vet direkt om något går fel.

Testa dig själv

1. Varför kan en bägare som nyss stått på en brännare se exakt likadan ut som en kall bägare?

Glas ändrar inte färg eller form bara för att det blir varmt, till skillnad från till exempel glödande metall som lyser rött. Det finns alltså inget synligt tecken som varnar dig, vilket är precis varför du alltid ska hantera nyss uppvärmt glas med en tång tills du vet att det svalnat.

2. Vad händer om du tittar rakt in i en laserstråle, även en som verkar svag?

Laserljuset kan fokuseras av ögat ner till en mycket liten punkt på näthinnan och skada den permanent, redan innan du hinner känna någon smärta eller blunda. Därför ska en laser aldrig riktas mot ansikten, och skyddsglasögon ska användas enligt instruktionen oavsett hur svag lasern ser ut att vara.

3. Du ska göra ett försök med ett spänningsaggregat anslutet till vägguttaget. Nämn två saker du kontrollerar innan du börjar.

Du kontrollerar att dina händer är torra och att du inte bär metallsmycken som kan leda ström, samt att alla ledningar och kopplingar är hela utan synliga skador eller blottade ledare. Du ser också till att strömmen är bruten tills kopplingen är klar och godkänd av läraren.

Ur kursplanen

Fysik åk 4–6 · Systematiska undersökningar och granskning av information
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
Fysik åk 7–9 · Systematiska undersökningar och granskning av information
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
Fysik nivå 1a1 · Fysiken i omvärlden
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
Fysik nivå 1a2 · Fysikens arbetsmetoder
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
Fysik nivå 1b · Fysikens arbetsmetoder
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
Fysik nivå 2 · Fysikens arbetsmetoder
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar, samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
Fysik – fördjupning · Fysikens arbetsmetoder
Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, beräkningar, matematisk modellering och redovisning med olika uttrycksformer. Värdering av metod och resultat, analys av felkällor och beräkning av mätfel.

Källa: Skolverket, centralt innehåll.

Träna vidare – gratis

Det här ämnet har inga egna träningsuppgifter än. De här närliggande ämnena har lösta exempel och uppgifter som anpassar sig efter dig: