Månens faser och förmörkelser

Månen lyser inte av sig själv. Den reflekterar ljuset från solen. Hälften av månen är alltid upplyst av solen, och den andra hälften är mörk. Men från jorden ser vi bara en del av den upplysta hälften, och den delen ändras under månaden. Det är därför månen ser olika ut: ibland en tunn skära, ibland helt rund, ibland nästan osynlig.

Vid nymåne är månen mellan jorden och solen. Då vänder den sin mörka sida mot oss, och månen är nästan osynlig på himlen. Några dagar senare syns en tunn månskära. En vecka efter nymåne är precis hälften av månen upplyst för oss, det kallas första kvarteret. Ytterligare en vecka senare är månen på motsatt sida av jorden från solen. Nu ser vi hela den upplysta sidan, det är fullmåne. Sedan minskar månen igen till sista kvarteret och vidare mot en ny nymåne. Ett helt varv genom alla faser tar ungefär 29,5 dagar.

Förmörkelser är något annat än faserna och mycket mer sällsynta. Vid månförmörkelse står jorden mellan solen och månen. Jordens skugga faller då på månen, som kan få en rödaktig färg. Det kan bara hända vid fullmåne. Vid solförmörkelse står månen mellan solen och jorden. Månens skugga faller då på en del av jorden, och där kan det bli mörkt mitt på dagen. Det kan bara hända vid nymåne. Förmörkelser är sällsynta eftersom månens bana lutar något mot jordens bana runt solen, så de tre himlakropparna hamnar oftast inte helt i linje.

Månens cykel är så regelbunden att människor i tusentals år har använt den för att mäta tid. Ordet "månad" kommer från "måne", eftersom en månad ursprungligen följde månens cykel från nymåne till nymåne. Fortfarande i dag styr månens faser datumet för vissa högtider i flera kalendrar.

Det här lär du dig

Förklara varför månen ser olika ut under månaden
Namnge och beskriva nymåne, kvarter och fullmåne
Skilja på månens faser och förmörkelser
Förklara varför solförmörkelse och månförmörkelse är sällsynta

Begrepp att kunna

Fas: Hur mycket av månens upplysta sida vi ser från jorden vid en given tidpunkt.
Nymåne: Fasen då månen är mellan jorden och solen och vänder sin mörka sida mot oss. Månen är då nästan osynlig.
Kvarter: Fasen då vi ser ungefär hälften av månens upplysta sida, på väg mot fullmåne eller tillbaka mot nymåne.
Fullmåne: Fasen då månen är på motsatt sida av jorden från solen. Vi ser då hela den upplysta sidan.
Månförmörkelse: När jorden står mellan solen och månen och kastar sin skugga på månen. Sker bara vid fullmåne, och månen kan då bli rödaktig.
Solförmörkelse: När månen står mellan solen och jorden och kastar sin skugga på en del av jorden. Sker bara vid nymåne.

Vanliga svårigheter

Tror att jordens skugga ger faserna

Det är den vanligaste missuppfattningen om månen. Faserna beror på hur mycket av månens solbelysta sida vi ser från jorden när den rör sig i sin bana, inte på jordens skugga. Jordens skugga ger bara en månförmörkelse, och det händer mycket mer sällan än att faserna växlar varje månad.

Blandar ihop faser och förmörkelser

Många tror att en förmörkelse och en vanlig månfas är samma slags händelse. Faserna beror bara på synvinkeln och sker varje månad. En förmörkelse kräver att solen, jorden och månen ligger nästan exakt i linje, vilket bara händer några gånger per år och inte alltid syns från samma plats.

Tror att månen lyser med sitt eget ljus

Eleven beskriver ibland månen som en egen ljuskälla, som en liten lampa på himlen. Månen har inget eget ljus utan lyses upp av solen, ungefär som en boll som lyses upp av en lampa. Utan solljus skulle månen vara helt mörk, precis som jorden skulle vara utan solen.

Vanliga missuppfattningar

Månens faser beror på jordens skugga. Eleven tror att månens faser uppstår när jordens skugga faller på månen. Faserna beror på hur stor del av månens solbelysta halva vi ser från jorden; jordens skugga ger förmörkelser.

I verkligheten

Du ser en tunn månskära lågt i väster strax efter solnedgången.

Det är en växande månskära. Månen befinner sig då nära solen på himlen sedd från jorden, så bara en liten del av dess upplysta sida är vänd mot oss. Några dagar senare syns en större och tjockare skära.

Ordet "månad" används för tidsperioder i kalendern.

Ordet kommer från "måne". Innan vi hade moderna kalendrar mätte många kulturer tid efter månens cykel, från en nymåne till nästa, vilket tar ungefär 29,5 dagar. Det är nära den längd en månad har i dagens kalender.

Tips

Rita en bild uppifrån med solen, jorden och månen. Markera var månen måste stå för att vara nymåne, första kvarteret, fullmåne och sista kvarteret, och jämför med vad du ser på himlen samma kväll.
Håll en boll framför en lampa i ett mörkt rum och vrid dig runt med bollen i handen. Du ser direkt hur mycket av bollens upplysta sida som syns för dig i olika positioner, precis som med månens faser.
Skissa månen varje gång du ser den under en månad, på kvällen eller tidigt på morgonen. Du kommer att se hur den växer från en tunn skära till fullmåne och sedan minskar tillbaka, i en cykel som tar ungefär 29,5 dagar.

Testa dig själv

1. Varför ser vi inte alltid hela månen, trots att solen alltid lyser upp halva den?

Vi ser bara den del av månens upplysta halva som är vänd mot jorden. Det beror på var månen befinner sig i sin bana. Vid nymåne vänder den upplysta halvan bort från oss, och vid fullmåne vänder den mot oss, med allt däremellan under månaden.

2. Vad är skillnaden mellan en månförmörkelse och månens vanliga faser?

Faserna upprepas varje månad och beror bara på synvinkeln mellan jorden, månen och solen. En månförmörkelse händer mycket mer sällan och kräver att jorden hamnar nästan exakt mellan solen och månen, så att jordens skugga faller på månen och gör den mörk eller rödaktig.

3. Varför är solförmörkelser och månförmörkelser sällsynta om nymåne och fullmåne inträffar varje månad?

Månens bana lutar något i förhållande till jordens bana runt solen. Därför passerar månens skugga oftast över eller under jorden vid nymåne, och jordens skugga passerar oftast över eller under månen vid fullmåne. Bara när de tre kropparna råkar hamna i nästan exakt linje blir det en förmörkelse.

Ur kursplanen

Fysik åk 1–3 · Kraft och rörelse
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.
Fysik åk 4–6 · Fysiken i naturen och samhället
Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.

Källa: Skolverket, centralt innehåll.

Bygger på

Solsystemet och planeterna

Fler ämnen: Fysik åk 1–3