Solsystemet och planeterna

Solsystemet är solen och allt som kretsar runt den. I mitten finns solen, en stjärna som är mycket större än alla planeterna tillsammans. Runt solen går åtta planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Jorden är planeten vi bor på.

De fyra planeterna närmast solen är små och har en fast, stenig yta: Merkurius, Venus, Jorden och Mars. De fyra planeterna längst bort är mycket större och saknar fast yta: Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. De består mest av gas, och de två yttersta också av mycket is. Jupiter är så stor att mer än tusen jordklot skulle få plats inuti den. Saturnus har tydliga ringar av is och sten runt sig.

Många planeter har månar som kretsar runt dem. Jorden har en måne. Mars har två. Jupiter och Saturnus har väldigt många månar, och nya upptäcks fortfarande. Mellan Mars och Jupiter ligger asteroidbältet, med miljoner stenblock som kretsar runt solen. Längre bort, bortom Neptunus, finns fler isiga klumpar. Ibland kommer en av dem nära solen och blir en komet med en lysande svans av gas och damm.

Avstånden i solsystemet är enorma. Jorden ligger ungefär 150 miljoner kilometer från solen. Det avståndet kallas en astronomisk enhet, AU. Till Neptunus är avståndet omkring 30 AU, och då tar det ljuset ungefär fyra timmar att nå fram. Ett år är tiden det tar en planet att gå ett varv runt solen. Jordens år är ungefär 365 dagar. Jupiters år är nästan tolv jordår, eftersom dess bana är mycket större och planeten rör sig långsammare.

Solens gravitation håller alla planeterna kvar i sina banor. Planeterna faller egentligen hela tiden mot solen, men de rör sig också snabbt framåt i sidled. De två rörelserna tillsammans gör att planeten svänger runt i en bana i stället för att falla rakt in i solen. Samma princip gäller för månar som kretsar runt planeter.

Det här lär du dig

Namnge de åtta planeterna i rätt ordning från solen
Skilja på stenplaneter och gasjättar
Förklara varför planeterna går i en bana runt solen i stället för att falla in i den
Beskriva vad månar, asteroider och kometer är
Jämföra storlekar och avstånd i solsystemet med konkreta exempel

Begrepp att kunna

Planet: En stor himlakropp som går i bana runt en stjärna, är så massiv att dess egen gravitation har format den till ett klot, och har rensat sin omgivning i banan från andra föremål av liknande storlek.
Måne: En himlakropp som kretsar runt en planet i stället för direkt runt solen. Jorden har en måne, men flera andra planeter har fler.
Asteroid: Ett mindre stenigt objekt som kretsar runt solen, oftast i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.
Komet: Ett isigt objekt från solsystemets yttre delar som får en lysande svans av gas och damm när det kommer nära solen.
Gasjätte: En stor planet som mest består av gaser som väte och helium, till exempel Jupiter och Saturnus.
Astronomisk enhet (AU): Medelavståndet mellan jorden och solen, cirka 150 miljoner kilometer. Måttet används för avstånd inom solsystemet.

Vanliga svårigheter

Planeterna ligger inte på jämna avstånd

Många föreställer sig planeterna som jämnt utspridda, som pärlor på ett snöre. I verkligheten ökar avstånden kraftigt längre ut: jorden ligger en astronomisk enhet från solen, men Neptunus ligger omkring 30 AU bort. En ritning i skala gör skillnaden tydlig.

En måne blandas ihop med en liten planet

Skillnaden handlar inte om storlek utan om vad himlakroppen kretsar runt. En planet går runt solen, en måne går runt en planet. Jupiter är en planet med många månar, men ingen av dem räknas som en egen planet, hur stor den än är.

Planeterna borde falla rakt ner i solen

Eleven tänker att solens gravitation snart borde dra in planeterna. Planeterna befinner sig i ständigt fritt fall mot solen, men de rör sig också snabbt framåt i sidled. Tillsammans ger de två rörelserna en böjd bana, inte en rak väg mot solen.

I verkligheten

En ljuspunkt på kvällshimlen lyser starkt och stilla och blinkar inte som stjärnorna runt omkring.

Det är troligen en planet, inte en stjärna. Planeter lyser med reflekterat solljus från en liten skiva i stället för en punkt. Luftens rörelser böjer ljuset lite fram och tillbaka. En stjärna är bara en punkt, så dess ljus ser ut att flimra, medan flimret från planetens skiva jämnas ut.

En rymdsond som skickas mot de yttre planeterna är på väg i flera år innan den kommer fram.

Även med en fart på mer än tio kilometer per sekund tar resan lång tid, eftersom avstånden till Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus mäts i hundratals miljoner eller miljarder kilometer. Det visar hur stora avstånden i solsystemet verkligen är.

Tips

Lär dig planeternas ordning med minnesregeln 'Min Vän Jonas Minns Jättarna Som Umgås Nära' – varje ord börjar på samma bokstav som en planet: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Gör en avståndsmodell med ett måttband: låt varje meter stå för en astronomisk enhet. Sätt jorden vid en meter och Neptunus vid trettio meter, så ser du hur mycket mer tomrum det blir längre ut.
Lär dig ett eget faktum om varje planet i stället för bara ordningen, till exempel att Venus är den hetaste planeten eller att Saturnus har synliga ringar. Det gör det lättare att hålla isär dem.

Testa dig själv

1. Varför faller inte planeterna in i solen, trots att solens gravitation drar i dem?

Planeterna rör sig mycket snabbt i sidled samtidigt som de dras mot solen. De två rörelserna tillsammans böjer banan runt solen i stället för att gå rakt in i den. Jorden rör sig till exempel omkring 30 kilometer per sekund i sin bana.

2. Vad är skillnaden mellan en planet och en måne?

En planet kretsar runt solen. En måne kretsar runt en planet i stället. Jorden är alltså en planet, och jordens måne är en måne, trots att båda är klotformade himlakroppar.

3. Jordens år är ungefär 365 dagar. Varför tar Jupiters år nästan tolv jordår?

Jupiter ligger mycket längre från solen än jorden, så banan runt solen är mycket längre. Jupiter rör sig också långsammare i sin bana än jorden gör. Båda delarna gör att ett varv runt solen tar mycket längre tid.

Ur kursplanen

Fysik åk 1–3 · Kraft och rörelse
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.
Fysik åk 4–6 · Fysiken i naturen och samhället
Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.
Fysik åk 7–9 · Fysiken i naturen och samhället
Universums uppkomst, uppbyggnad och utveckling samt förutsättningar för att finna planeter och liv i andra solsystem.

Källa: Skolverket, centralt innehåll.

Leder vidare till

Träna fysik gratis

Det här ämnet har inga egna träningsuppgifter än, men du kan träna på andra ämnen för din nivå.

Börja träna