Matteövningar/åk 1–3/Problemlösning

Matematiska frågeställningar

åk 1–3

Kursplaneförankrat (Lgr22/Gy25) och granskat av Mikael Fallström, grundare och ansvarig redaktör.

Matematik börjar inte i läroboken — den börjar med frågor du ställer om det du ser. Om din kompis har fem godisbitar och du har tre kan du notera 'hen har fler', men du kan också ställa en mathefråga: 'Hur många fler har du?' eller 'Hur många behöver jag för att vi ska ha lika?' Det är inte annorlunda — det är samma situation, men nu har du gjort den till matematik.

Skillnaden mellan en beskrivning och en fråga är viktig. 'Det finns päron och äpplen på bordet' är en beskrivning. 'Hur många frukter är det tillsammans?' är en fråga. En fråga slutar med ett frågetecken, den frågar om något du kan räkna, och den ger läsaren all information som behövs för att svara. Om du skriver 'Hur många päron finns hemma?' utan att ha sagt hur många du har, saknas information.

Det bästa med att formulera egna frågor är att du väljer allt — dina siffror, din situation, ditt sammanhang. Du kan göra en fråga om dina favoritdjur, om din skolgård, om vad som helst. Matematiken är din.

Ur kursplanen: Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Det här lär du dig

  • Formulera en matematisk fråga utifrån en konkret vardagssituation
  • Skilja mellan en beskrivning och en fråga som kan besvaras matematiskt
  • Ge alla nödvändiga uppgifter i frågan så att någon annan kan svara
  • Göra frågor av olika typer: addition, subtraktion, jämförelse och uppskattning
19
övningstyper
genererade uppgifter
AI
anpassad svårighet

Vanliga utmaningar

Att skriva en beskrivning, inte en fråga

Barnet skriver 'Det finns päron och äpplen på bordet.' Det är inte en fråga. En fråga slutar med frågetecken och frågar om något du kan räkna. Modellera högt: 'Beskrivning: 5 päron och 3 äpplen. Fråga: Hur många frukter är det tillsammans?'

Att alltid göra samma slags fråga

Barnet gör frågor som alltid lyder 'Hur många tillsammans?' Visa att det finns fler typer: 'Hur många fler?', 'Hur många är kvar?', 'Hur många grupper?'. Gör ett par frågor av varje sort tillsammans och låt sedan barnet prova en av varje.

Matte i vardagen

Du ser att din kompis har 5 godisbitar och du har 3. Du skapar frågan: 'Hur många fler godisbitar har min kompis än jag?'

Matematikfrågor uppstår ur verkliga situationer du märker. Att formulera dem är ett sätt att förstå vad du ser och räkna det som faktiskt intresserar dig.

Det kommer tre hundar till hunddagiset varje dag. Du frågar: 'Hur många hundar finns där efter en vecka om inga lämnar?'

En observation plus en fråga blir matematik. Frågan specificerar exakt vad du vill räkna ut och ger all information som behövs för att svara.

Tips

  • 💡Kontrollera alltid att din fråga slutar med ett frågetecken och att du gett alla tal och all information som behövs för att svara.
  • 💡Prova att göra tre typer av frågor på samma situation: 'Hur många tillsammans?', 'Hur många fler?', 'Hur många kvar?' Det tränar dig att se fler möjligheter i samma situation.
  • 💡Ge din fråga till en kompis och fråga om de kan svara utan att fråga dig om mer. Kan de inte det — vad saknas i din fråga?

Exempeluppgifter

  1. En medelstor kylskåp med Energy Star-märkning använder cirka 575 W och går i cirka 8 timmar per dag. Vad är den månatliga (30 dagar) kostnaden för att driva kylskåpet om elpriset är 12 öre per kilowattimme?
  2. Teaterföreställningen sålde $$550$ one night. The number of $8 adult tickets was $10$ less than twice the number of $$ barnbiljetter. Hur många av varje biljetttyp såldes?
  3. En kassa innehåller $$1$ and $$5$ bills is worth $$45.$ sedlar. Antalet $$1$ bills is $3$ more than the number of $$5-kronorssedlar. Hur många av varje sedel finns det?

Testa dina kunskaper

Gör en gratis diagnos och se exakt var du behöver träna mer inom matematiska frågeställningar.

Fler ämnen för åk 1–3